Arabiska våren

Bakgrund:
Innan arabiska våren så  hade det diktatur i dom flesta arabiska länder. I Libyen så satt Khadaffi i 40 år, I Egypten satt Mubarak i 32 och i Tunisien satt i 24 år. Dom flesta regeringar i dessa länder var korrupta och gjorde allt för att skydda sig själva och inte för att hjälpa folket. bakgrunden till upproren var att dom ville demokratisera länderna och att dom ville ha bättre levnadsvillkor i förtryckta länder.
Proteströrelserna andvände sig av sociala medier för att berätta för omvärlden om vad som hänt vilket blev ett kännetecken för den arabiska våren och bidrog till genomslagskraften. Protesterna började i Tunisien men spred sig till Egypten, Algeriet, Libyen, Marocko och senare till Syrien, Bahrain och andra länder.

Orsaker:
Men allting började när polisen tog Mohammed Bouazizi’s grönsaksvagn i Tunisien så kunde han inte försörja sig och satte därför eld på sig själv i protest mot de styrande. Många Tuniser kände igen sig i hans situation och började protestera.
Hundratals dog under oroligheterna som följde protesterna. Upproret hade ekonomiska och sociala orsaker såsom utbred arbetslöshet och bristande respekt av grundläggande mänskliga rättigheter.

Konsekvenser för Tunisien enligt vår källa Henda i Tunisien:
Vi ställde några frågor till Henda, som bor i Tunisien om hur det var under arabiska våren. Så här har vi summerat det:
Det viktigaste med revolutionen var yttrandefriheten. Tunisier kände sig fria att strejka och protestera mot orättvisor. I oktober 2011 hölls val för en tillfällig regering. Enligt vår källa Henda var det en besvikelse att det islamiska partiet fått de flesta rösterna, vilket spred en känsla av otrygghet. Islamister ville göra Tunisien till ett islamiskt land som tillämpar sharia. Fram till det riktiga valet 2014 började tunisiska kvinnor känna sig hotade att inte få utbildning, att rösta, och göra abort. Hon var den första arabiska kvinnan att få dessa rättigheter sedan Tunisien blev självständigt 1956. Därför har den tunisiska kvinnan varit mycket aktiv för att behålla sina rättigheter och till slut lyckats.
Oktober 2014 hölls fria val för första gången och många tunisier kämpade för att partiet Nida Tounes skulle vinna. De kämpar för kvinnors rättigheter, skydd och att man inte ska använda sig av sharia.

Henda är en vän till Elizas mamma. Hon trovärdig eftersom hon var där när det hände. Men hon är inte objektiv. Hon vill ha ett Tunisien där det är jämställt mellan män och kvinnor. Andra vill att Tunisien ska vara en islamsk stat.

Många länder bytte också ledarskap.
Här under är det

  • Egyptens president har avgått.
  •  Tunisiens president har avgått och flytt i exil till Saudiarabien.
  • Kung Abdullah II av Jordanien har bytt ut premiärminister och gett honom i uppdrag att genomföra demokratisk förändringar i landet.
  • Algeriets president har med regering beslutat att ta bort det undantagstillstånd som rått i landet sedan 1992.
  • Sudans president har lovat att han inte kommer att vara med i omvalet i landets nästa presidentval 2015.
  • Syriens president utlovade först demokratiska förändringar och tog bort det undantagstillstånd i landet som funnits sedan 1963 och han inledde fria val, men utförde samtidigt våld mot grupper som var emot honom. Några länder gav ekonomiskt stöd till regeringen, andra till etniska och religiösa oppositionsgrupper, och konflikten utvecklades till Syriska inbördeskriget som fortfarande pågår.
  • Saudiarabiens kung har lovat att höjda löner för landets offentliganställda och gett antydningar till vissa demokratiska förändringar.
  • Libyens ledare sedan 1969, Muammar al-Gaddafi, dog efter skadorna han fått efter strid med rebelltrupper.

 

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arabiska_v%C3%A5ren

http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren

Kontakt i Tunisien