Terrordådet på Utøya av Vanja

Vem är Anders Behring Breivik?

Anders Behring Breivik växte upp i Norges medelklass med sin mamma och sina halvsyskon. Breiviks pappa flyttade ifrån honom redan vid ett års ålder, och när han är 16 tappar han all kontakt med sin pappa (Vid samma ålder blir Breivik alltmer politiskt aktiv). Ingen i hans familj var särskilt politiskt eller religöst aktiv.

Breivik däremot blir allt mer politisk aktiv och vid 16 års ålder går han med i det indvandrarkritiska fremskrittspartiet ungdomförbund, men efter att ha varit medlem i fem år inser han att det inte går att göra så drastiska förändringar, så snabbt som han vill, genom demokrati. Den utlösande orsaken som får honom att vilja gå vidare var när norge deltar i natos bombning av serbien, eftersom han anser att serberna bara vill driva muslimerna tillbaka till sitt eget land.

År 2000 går breivik med i en paneuropeisk motståndsrörelse som försöker motarbeta islam i europa och kommer sedan i kontakt med “tempelriddarna” som han blir medlem av 2002. En engelsman från tempelriddarna blir Breiviks mentor och uppmanar honom att skriva ett manifest, vilket är en skrift som lägger grunden för en ideologi. För att ha råd att skriva på heltid flyttar han hem till sin mamma igen och tjänar pengar genom egen business. Målet är att få ihop 3 miljoner euro, men han lyckas endast få ihop 250 000 euro. Mellan 2006 och 2008 skriver han ändå på sitt manifest.

Under tiden han skriver blir han allt mer säker på att ett manifest inte räcker och att han måste skrida till handling för att kunna göra stora förändringar. Breivik börjar isolera sig och bestämmer sig för att genomföra ett terrordåd. Samtidigt försöker han upprätthålla en fasad för att ingen ska misstänka något.  Hösten 2009 är manifestet klart och Anders börjar att förbereda sig inför terrordådet.

Terrorattentatet:

Den 22 juli 2011 detonerade en bomb i oslo, riktad mot regeringskvarteret. 8 personer dog i samband med bomben och alla hus i närheten var förstörda med spräckta glasrutor som splittrats av tryckvågen. Folk flydde i panik och bomben fick cenrala oslo att se ut som en krigszon. Målet var den norska staten, men långt fler skadades och påverkades på andra sätt.

Bara några timmar senare började skottlossningarna på Utøya. Utøya skänktes 1950 till det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet som håller ett politiskt sommarläger där varje sommar. Breivik låtsades vara en polis som skulle genomföra en rutinkontroll efter bombningen i oslo. Efter det började skottlossningarna. Många av undomarna på ön försökte simma iväg och andra sparng och gömde sig. 69 personer dog den eftermiddagen på utoya, och när polisen hittade Anders hade han lurarna i öronen och lyssnade på dödsmässan “lux aetena” för att undertyrycka rädslan. Polisen blev försenade pågrund av att ön låg relativt avlägset.

Det tog ganska lång tid för polisen att komma till utøya, men väl där greps breivik inom en halvtimme.

Min källa: Marte smith.

Marte låg ner, skjuten i huvudet och började höra skott igen efter ett långt uppehåll. Hon inser att hon måste ta sig till ett säkrare ställe. Trots sin skada reser hon sig tillslut upp, och går bort från den öppna vägen. Efter att ha gått ett litet tag stannar hon och kollar runt sig. Hon ser några andra ungdomar som springer emot henne när de upptäcker henne. De sitter där ett tag men behöver flytta sig väldigt snart för att de hör skott som kommer farligt nära. De tar sig till ett tält och hon lägger sig ner och bara väntar. Tiden känns otroligt lång. Efter ett tag springer Janne som själv klarat sig undan skador ut för att hämta bandage till Marte. Hon lyckas ta sig tillbaka oskadd. När de inte hört skott på ett tag hör de istället steg precis utanför tältet. Hon ser de svarta byxorna med reflexer och känner igen de byxorna från mannen som sköt henne. Hon berättar att tiden gick så otroligt långsamt och efter vad som känns som en evighet skriker en man med mörk röst “POLIS!” De trodde att mannen skulle döda dem pga att Breivik låsats vara polis. Han sa att han var riktiga polisen och att han var där för att hjälpa dem men att de behövde vänta ett litet tag. En pojke som blivit skjuten i ryggen fick hjälp in i tältet. Efter ett tag kom polisen tillbaka och hjälpte dem till båten som tog dem bort från utøya.

Min källa är pålitlig på det sättet att hon var där precis där det hände, och upplevde det själv. Med tanke på hennes tendens och att många av de vänner hon lärt känna på lägret avlidit kan man tänka sig att hon skulle kunna överdriva en aning för att sätta Anders Behring Breivik bakom galler så länge som möjligt, men eftersom alla som varit där som ögonvittnen säger inprincip samma sak oberonde om de träffat varandra innan eller inte, tycker jag ändå att det är en relativt pålitlig källa.

Konsekvenser och Avslutning:

Terrordådet fick såklart extremt stora konsekvenser för några familjer som förlorade sina barn, syskon och barnbarn. Men för samhället fick händelsen inte så jättestora konsekvenser. Möjligen blev polisen lite mer uppmärksam men det gick såsmåningom också tillbaka till det normala.  Jag tror att det blev extra uppmärksammat eftersom det inträffade i vårat grannland norge. Om samma sak hade hänt i tex. mellanöstern, skulle det verkligen blivit så stor uppståndelse? Och händer det inte nästan varje vecka saker i världen som är minst lika hemska och upprörande, men som inte alls får samma uppståndelse bara pågrund av att det händer lite längre bort? Jag tror definitivt att den kommer gå till Norges historia men den kommer troligtvis inte kommas ihåg särskilt länge i länder utanför Norden. Men det får en absolut att tänka på hur mycket skada en enda person kan åstakomma.

Av Vanja E. H. 2015

Källor:

http://svenska.yle.fi/artikel/2011/07/25/vem-ar-anders-behring-breivik

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20298339.ab

http://sv.wikipedia.org/wiki/Terrorattentaten_i_Norge_2011

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Behring_Breivik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Terrorattentaten_i_Norge_2011

http://wordbyword.blogg.no/1314542850_en_slags_utya_del_2__.html

Vad blir historia i framtiden?

Utvalda

Här publicerar elever i år 7 texter om händelser som deras föräldrar menar är historiska. Eleverna lär sig skillnaden mellan att skriva en faktatext med hjälp av trovärdig information och att skriva historia med hjälp av en historisk källa och källkritisk metod. Uppgiften är svår att genomföra utan Internet. Wikipedia tillhandahåller information och intervjuer med ögonvittnen i olika medier fungerar som källor.

En förälders val av gasattacken i Halabja (Irak) synliggjorde hur vår historia blir ett västerländskt projekt om vi inte aktivt väljer att minnas och inkludera andras historier. En elev ger oss fler perspektiv på invasionen av Irak. Klasskamraten fick bli källa i den texten.

Författarna föddes 2001 och visst är de barn av sin tid. När de får skapa historia är det terrordåd och alla människors lika värde som engagerar.

Cecilia Johansson

Nelson Mandela och kampen mot apartheid

Bakgrund
Nelson Mandela föddes 18 juli 1918 i Sydafrika och växte upp i byn Qunu, alltså i Östra kapprovinsen. Han var en sydafrikansk politiker, statsman, advokat och mellan år 1994 till 1999 så var han Sydafrikas president.

Han kämpade mot apartheid som betyder åtskildhet, alltså att de svarta och de vita hade inte lika mycket rättigheter. I början var han med i den fredliga kampen mot apartheid och var med i en motståndarrörelse. Men efter det hemska sharpevillemassakern där ca 70 personer dödades av poliser så förstod han att han behövde göra mer för att stoppa apartheid och därför blev involverad i den beväpnade motståndsrörelsen. Nelson Mandela dömdes till livstidsfängelse och under alla hans år i fängelset så blev han en viktig symbol för kampen mot apartherheidregimen både i och utanför Sydafrika. Apartheidregimen och länder som stod på samma sida som dom, som USA och Frankrike, såg African National Congress (ANC) och Nelson Mandela som terrorister.

Sharpevillemassakern fick världen att öppna ögonen för apartheid och folk började fördöma dem. De blev fler och fler färgade och svarta i Sydafrika som började göra uppror mot systemet. Sydafrika blev också väldigt isolerade eftersom att de inte fick vara med på bland annat sport event, det kom inte heller några musiker och konstnärer till landet osv. Sydafrikas handel blev också väldigt dålig eftersom att de blev så isolerade, ingen ville handla med dom. Det här ledde då till väldigt dålig ekonomi i landet. De ville Allt det här eftersom att de var apartheid i landet. Till och med de vita började tröttna på systemet, det var ju en diktatur i landet och de ville ha demokrati. Till slut föll apartheid och då släpptes Nelson Mandela och samt många andra politiker som gjorde uppror.

Nelson Mandela blir president – april 1994
Sydafrikas första demokratiska val där hela befolkningen fick rösta ägde rum 27 april 1994. African National Congress (ANC) fick en majoritet av rösterna. Nelson Mandela, ledaren av ANC valdes då till landets första svarta president. Han valde gamle apartheidpresidenten och fredpris vinnaren Frederik Willem de Klerk till sin vicepresident. Tillsammans styrde de landet från 1994 – 1999.

Orsaker
Under Nelson Mandelas alla år i fängelset så blev han en viktig symbol för kampen mot apartherheidregimen både i och utanför Sydafrika. Därför var han en symbol människors lika värde. Han var med och “räddade” många svarta och färgade från apartheid. Han fick därför många röster från de svarta och färgade. För att visa att de svarta och de vita hade försonats så valde han Frederik Willem de Klerk till sin vicepresident.

Konsekvenser
Efter att Nelson Mandela blev president så föll Apartheid helt och Sydafrika blev en demokrati. De svarta och vita fick helt likadana rättigheter och tack vare det så blev Sydafrika inte längre så isolerat. De fick vara med på internationella sport event och andra länder började också driva handel med Sydafrika.

Min källa – Obamas tal
Nelson Mandela framställs ofta som en god och moralisk person. Folk pratar mycket om hur han försonade de svarta och vita. Men hur var han egentligen som politiker?

Jag har valt ett tal av Obama som min källa eftersom att man tydligt ser att han bara pratar om hur Nelson Mandela var som person och politiker. Allt han säger är väldigt trovärdigt eftersom att det finns många oberoende källor som säger samma sak. Men varför berättas det inte något om hur han var som politiker? Hur var han som en realpolitiker? Byggde han några nya vägar? Fick han igång Sydafrikas ekonomi? Vad åstadkom han politiskt? Fick de svarta ha de så mycket bättre egentligen? Det står inte mycket om hur han var som politiker. Det här är troligen något som framtidens historiker kan undra över.

Lyssna på Obamas tal här:  https://www.youtube.com/watch?v=4vUB363cRqE

Avslutande diskussion
Nelson Mandela är väldigt viktig för många människor. Han kämpade för rättvisa och räddade många människor från apartheid, därför tycker jag att händelsen när han blir president kan placeras in i kategorin “alla människors lika värde”.

Många händelser som vi tycker är viktiga nu kommer att glömmas bort i framtiden. Men jag tror att Nelson Mandela kommer att bli ihåg kommen. Inte som en politiker, eftersom att han inte åstadkom så mycket realpolitiskt, utan som god och fredlig man som kämpade för rättvisa och apartheid. Han var en symbol för kampen mot rasism. Precis som Nelson Mandela så var Martin Luther King också en viktig person som kämpade för människors lika värde. Han försökte också stoppa “kampen” mellan de vita och de svarta.

Dessa människor åstadkom så mycket för alla människors lika värde och allt de gjorde fick konsekvenser. Det här är historia, de dom gjorde är historia och jag tror definitivt att dom kommer att betyda och kommas ihåg lika mycket som de gör nu.

 

Föräldrarnas förslag på viktiga historiska händelser

Föräldrarna till 60 elever fick frågan, vilka tre händelser under er livstid tor du kommer att bli historia. Här är deras 170 svar fördelade på 35 händelser.

1953 EU bildas                          1
1961 Berlinmuren byggs         1
1963 Martin Luther King tal     1
1963 Kennedy mordet              2
1969 Månlandningen              13
1972 FärgTV                             2
1986 Mordet på Palme           23
1986 Tjernobyl                         6
80-tal Mobiltelefonen              1
1988 Halabja gasattacken      1
1989 Polen inför demokrati    1
1989 Murens fall                     25
Kalla kriget slut                       1
1990 Internet                            5
1991 Sovjet splittras               8
Apartheid försvinner              3
Estonia förliser                       3
1994 Nelson Mandela
blir president                          3
1994 Svensk VM brons
i fotboll                                    1
2000 milleniumskiftet            1
2001 9/11                               40
2001 IT-kraschen                   1
2001 Du föds                          2
Polarisarna och miljön         1
2003 Anna Lind mördas       1
2004 Tsunamin                    14
2008 USA förste
färgade president                  1
2008 Finanskrisen                 1
2011 Arabiska våren             2
2012 Utöja                              4
2014 Ryssland invaderar
Ukraina                                   1
2014 SD i riksdagen              2
2014 Fredspriset till
Malala                                     1
2014 Decemberöverens-
kommelsen                           1
2015 Je suis Charlie            4