Invasionen av Irak ur två perspektiv

Bakgrund
Den 11:e september 2001 utförde terrosistgruppen al-Qaeda en attack mot World Trade center i New York och Pentagon i Washington D.C. Detta startade en invasion av Irak 2003 som sedan ledde till ett större krig som pågick i åtta år, involverade fyra länder men påverkade hela världen. De fyra länder som var direkt involverade i invasionen av Irak var; Amerika, Nato, Australien och Polen. Amerikas trupper var dock betydligt mycket större än de övriga ländernas. Eftersom Iraks president Sadam Hussein stöttade terrorismen ville amerikanerna ”avväpna Irak av massförstörelsevapen, för att avsluta Saddam Husseins stöd för terrorism, och att befria det irakiska folket.” Amerikanerna ljög dock om dessa vapen eftersom man inspekterade Iraks vapen anläggningar – där de glatt släppte in FN:s vapeninspektörer, och inga sådana vapen hittades.

Det protesterades runt om i världen mot invasionen, inklusive samlingen i Rom – bestående av tre miljoner människor, som är med i Guiness Rekord-bok som den största anti-krig samlingen någonsin. Enligt den franska akademikern Dominique Reynié deltog 36 miljoner människor runt om i världen i 3,000 protester mot kriget mellan januari och april 2003.

Irakiernas perspektiv – historia skrivs från två sidor

Jag tycker att det är viktigt att skildra hur civila irakiers liv förrändrades på grund av kriget. Ofta berättas det endast om hur det påverkar Amerika och Irak glöms bort och ses som “the bad guy” utan att höra från den irakiska sidan hur de ser på vad som händer. Irakier utmålas som terrorister och Amerika är en kulturellt ledande stormakt, därför ifrågasätter vi inte amerikanernas handlingar och analyserar inte vad som faktiskt händer de civila irakierna. Jag valde därför att tala direkt med en irakier om hur det påverkade henne och vad hon sett. Jag har intervjuat någon som bott mitt i kriget, Israa Shwelia:

Många tvingades fly och barn tilläts inte vara barn, de var tvungna att växa upp fort och ta stort ansvar, säger Israa. “Jag såg folk sprängas i luften som fyra åring.” Hon berättar att efter man ser något sådant mår man inte bara psykiskt dåligt, utan även fysiskt.

Just nu bor Israa i Sverge, men utan sin familj. “Min familj bor kvar i Babel, jag bor med min farbror och storasyster, men resten är kvar, när jag flyttade hit var min lillasyster knappt ett år, hon känner mig inte ens.”

“Tänk dig att dina föräldrar säger att du inte kan bo med dem längre, att du inte kan vara kvar, tänk dig att behöva leva utan dem helt plötsligt”, hon säger att hon saknar dem och inte har träffat dem på flera år, och det har många irakiska barn tvingats göra. Israas föräldrar sökte asyl men fick fyra avslag av den svenska regeringen. “Tydligen var inte min brors kidnappning inte en tillräckligt bra anledning till att fly”. Brodern fick flytta själv till Sverige.

Hon berättar att saker som för oss är självklart, som gungor och parker var som en saga för henne. “Irak var bara bombade städer”.

Israa har kontakt med sin familj, men det är svårt. Hon berättar att hennes familj inte alltid kan gå ut men att de vant sig och att deras verklighet fortfarande är krig och oroligheter.

Min källa – Israa Shwelia

Källan var väldigt ung (endast fyra år) när hon bodde i Irak och det kan mycket väl ha påverkat vad hon minns av krigstiden. På grund av hennes unga ålder visste hon inte heller allt som pågick, även om hon såg folk bli mördade vet hon inte om förövarna var amerikaner, det kan lika gärna ha varit den irakiska regeringen. Jag har inte heller hittat någon annan källa som bekräftar det Israa säger. Därför kan informationen vara osäker. Källan är dock oberoende – hon säger bara precis vad hon sett och minns och inte något som någon berättat för henne. Israa var även nära händelsen efter som hon faktiskt var på plats och såg saker hända.

Historisk händelse – ja eller nej?

Jag tror inte att detta kommer bli en historisk händelse i Sverige, men jag tror dock att det kommer att påverka den amerikanska historien eftersom många amerikanska soldater dött i kriget och har därför förrändrat många amerikanska familjer. Amerikanerna påverkar världen eftersom många ser upp till den ”amerikanska perfekta livstilen” och jag tror att krigandet på något sätt bryter deras fasad, det visar att de inte är bättre än terroristerna som angriper dem, därför kommer de att försöka gömma deras händelser och sudda ut historien. Jag tror dock att terroristattacken som utlöste kriget kommer att ha en stor del i vår historia eftersom det målar upp amerikanerna som endast offer. Men även fast terrorattacken absolut inte var rätt, var den inte oprovocerad.

 

En reaktion på “Invasionen av Irak ur två perspektiv

  1. Pingback: Vad blir historia i framtiden? | Historien skrivs nu! Eller åtminstone snart…

Kommentarer inaktiverade.